Årsavslut 2023
04 januari 2024 § 10 kommentarer
Fotomässigt blev det en bra avslutning på året 2023. I början av december kom snön och den stannade kvar i skogen under stora delar av månaden, vilket innebar att jag nästan uteslutande ägnade mig åt fågelfotografering. Dagen innan nyårsafton hade dock snön försvunnit så jag gav fåglarna ledigt och tog en rundtur i den gröna vinterskogen. Nu är snön tillbaka och det är kallt, så det blir nog en hel del fågelfoto framöver på det nya året.
En liten deklaration om bilderna kan vara på sin plats. Flera av bilderna (6, 7, 9, 10, 11, 12) är gjorda med Brenizer-metoden som jag beskrivit i tidigare inlägg. Jag har också i några fall ändrat vitbalansen i kameran för att få det uttryck jag ville ha, t.ex. i den första bilden ställde jag in kameran för att få en betydligt varmare färgskala och i bild 9 gjorde jag tvärtom och förstärkte det blåa ljuset som rådde vid fototillfället. Jag jobbar också ofta med kraftig underexponering för att göra bilden betydligt mörkare än det var vid fototillfället. Allt detta går ju att göra i datorn i efterhand, men jag föredrar att så mycket som möjligt att utnyttja de möjligheter som finns i kameran.
Bilderna ses bäst i sitt rätta format, så klicka gärna in i galleriet. 🙂
Jukka Lausmaa 
Måste bara säga att jag häpnar över resultatet av denna teknik som du tagit till ännu en nivå, och av ditt eget arbete förstås. Kan se flera av dessa i stort format på min vägg. Ju mindre fågel i förhållande till landskapet runt desto mer mäktig blir skogen och förhållandet till den. Den ”blå” bilden är ett praktexempel på vad jag försöker få fram. Svartmesen som duckar för snön får mig också att dra lite på smilbandet. Har faktiskt haft besök av den hela december vid min matning hemma, centralt i Strömstad. En pigg och ivrig besökare, med ett, som jag aldrig tänkt på förut, oproportioneligt stort huvud. Keep on!
Tack för dina fina ord Hans! Jag har under drygt 10 år jobbat med fåglar som är små i bild. Ser mig egentligen inte som en fågelfotograf utan är mer intresserad av estetiken från oskärpan och färgerna runtom. Men fågeln behövs som något att fästa blicken vid och bidra med liv till bilden. Eller ett punctum om man så vill. Därmed inte sagt att jag är ointresserad av dessa små fåglar. Efter att ha tillbringat mycket tid med dem under många år så tycker jag att jag har en ganska nära relation med dem. Fåglarna kan förvisso fotograferas små i bild, antingen på långt avstånd eller med kortare brännvidd, men det blir inte detsamma som med denna tekniken. Och ja, bilderna går att skriva ut riktigt stort, det är ytterligare ett skäl till varför jag använder mig av denna teknik. Den utskrivna/tryckta bilden ser jag alltid som slutresultatet av mitt fotograferande. 🙂
Kul att du har svartmesen vid din hemmamatning i stan, de är härdiga och orädda små liv. Tyvärr kan jag själv inte ha fågelmatning hemma eftersom vi har katter.
Mvh,
Jukka
Skickar ut våra hundar när grannkatterna dyker upp…..
Haha! Tveksamt om det skulle funka på våra vilddjur…
Fantastiska bilder som vanligt Jukka!
Tack så mycket Mats, uppskattas! 🙂
/Jukka
Härliga bilder Jukka! Grym avslutning på 2023. God fortsättning!
Stort tack Thomas! God fortsättning till dig också. 🙂
Verkligen ett fint avslut på 2023 du visar upp. Så stämningsfulla och fantastiska bilder. Känner igen det du skriver hur man vid upprepade besök på en matning, lär sig hur individuella och speciella dessa små rackare är. Och kontakten man får med dem. En del sätter sig på en eller nära, som att tala om att nu får du fylla på. Önskar ett 24 som fortsätter i samma anda som 23:s avslut, bildmässigt.
/Christer K
Tack för trevliga rader Christer! När jag fotograferar trivs jag som bäst när jag har en relation till och verkligen gillar det jag fotograferar, vare sig det är fåglar, katter eller lanskap. Glädjen infinner när jag redan 100 meter från matningen möts av fåglarna som sedan följer efter mig uppe i gran och tall. Förhoppningsvis är glädjen på något vis ömsesidig. 🙂