Svinskogen

Igår utforskade jag nya områden i Risveden. Efter att ha vandrat omkring i bekanta gammelskogar beslöt jag mig för att svänga 90 grader och gå in i den fula granplanteringen. Av spåren att döma trivs vildsvinen i denna skog och mycket riktigt så fick jag vara med om en spännande upplevelse.

Medan jag hopkrupen i en obekväm ställning höll på att fotografera trollmors peruk som låg utslängd på marken hörde jag ett knastrande ljus en bit bakom mig. Det var väl en gren som föll tänkte jag och återgick till fotograferandet. Ljudet upprepades dock, den här gången lite närmare. När jag vänder mig om får jag se ett svin ca 40 m bort med trynet i marken och som i stadig takt kommer rakt mot mig. Att försöka fotografera svinet var inte att tänka på eftersom kamera och stativ var vända åt hel fel håll. Den instinktiva känslan när man möter dessa kompakta djur är rädsla. Jag påminde mig dock om att vildsvin hör till våra skyggaste djur och att de inte är aggressiva om de inte är trängda eller skadade. Det inte fanns alltså inget verkligt skäl för mig att vara orolig. Svinet kom närmare och närmare, helt omedveten om min närvaro. När det var mindre än 10 m ifrån mig tyckte jag ändå att det var bäst att göra min närvaro hörd. Så jag gjorde ett diskret harklande ljud, varefter svinet tittade upp och hastigt vände sig om och travade iväg. Jag återgick till mitt fotograferande och kunde avsluta arbetet med trollmors peruk.

Efter lite ytterligare utforskande i den fula granplanteringen hittade jag nedanstående utsnitt med novemberskogens sköna färgskala. Ägnade en hel del tid här medan mörkret föll och det sedan blev dags att börja dra sig tillbaka mot bilen med hjälp av pannlampan. En riktigt bra avslutning på november månad. 🙂

 

Novemberskog (Risveden, 30 november)
D800, 24mm tilt/shift, dubbelexponering
(klicka i bilden för större format)