Orörd natur
15 september 2012 § 12 kommentarer
Tillbaka efter en fin vecka i norra Dalarnas urskogar och fjäll. Ett av många bestående intryck var de helt orörda skogarna med sina förvridna gammeltallar. Att några av dem stått där i över femhundra år inger en känsla av respekt och vördnad.
Gammal (Drevfjällen, 13 september 2012)
D800, 24mm PC, dubbelexponering, orange filter
(klicka i bilden för större format)
Flott stemning i det bildet Jukka 🙂 Gjorde seg godt i s/h.
Mange takk Geir Ole! 🙂
/Jukka
Slående landskap att observera men samtidigt svårt att göra sig fint på bild vilket du lyckades med på ett elegant sätt! En perfekt kommunikation mellan det urgamla trädet och den dramatiska himlen! och sv/v! Bara njuter av att vara med!
Margi
Tack Margi! 🙂
Instämmer. Det är inte lätt att fotografera dessa miljöer, dessa magnifika träd står sällan där man skulle vilja ha dem ut fotosynpunkt. Här hade jag dock en fin himmel som hjälpte till med helheten i bilden.
/Jukka
Orörd natur kan man inte få för mycket av, orörd natur börjar bli en bristvara. Betänker man vad dessa gamla träd har fått vara med om genom århundradena så svindlar tanken – tänk om dessa urskogar kunde berätta! Den orörda naturen är en verklig skatt som vi ska respektera och uppskatta!
Mvh, Jörgen
Hej Jörgen,
Instämmer helt! Jag hade först tänkt skriva en längre text i linje med det du så vältaligt uttrycker, men insåg att jag inte har tillräckligt goda kunskaper i ämnet. Helt klart är dock att dessa unika miljöer är nödvändigt livsrum för en mångfald av arter och att det lilla fåtal sådana platser vi har kvar måste skyddas. Låt oss hoppas att så sker.
/Jukka
Imponerande s/v foto – gör sig riktigt bra i stor storlek 😉 Ha de thorsten
Tack Thorsten! 🙂
/Jukka
Läckert! ja det är bara å njuta och hoppas den får stå många år till! Men snart finns det väl inte så mycket orörd natur kvar :(.
/Henrik
Den har stått där många hundra år och kommer nog att stå några hundra år till. 🙂
/Jukka
Känns som en komplett bild. Njutbar och bara att hänga upp på väggen! 🙂
Tack Åke! 🙂
Jukka