Ur arkivet
januari 14th, 2012 § 11 kommentarer
Ibland känner jag mig som ett med skogen. En speciell känsla av att uppslukas av granarna och stämningen man bara kan uppleva i en gammal skog. En känsla som ger mig ro och avkoppling. Därför tilbringar jag flera hundra timmar per år i skogen. I morgon blir det en tur till. 
Skogsmannen (Självporträtt, Risveden, Januari 2008)
Vad är det för filur som iakttar mig som betraktare? En riktigt spännande bild!
Hej Åke! Ja man kan verkligen undra vad det är för en filur.
/Jukka
De finns väl de läkare som ordinerar en skogstur som ett komplement till piller. Jag tillhör själv de som tycker att en tur i skogen är stärkande för hälsan. Det är också trevligt att finns så många olika typer av skogar som var och en har sin charm. Tyvärr har det hänt mer än en gång att en favoritskog har ersatts av ett kalhygge. Bäst att ha flera om någon skulle försvinna.
/Gunnar
Hej Gunnar,
Jovisst är en tur i skogen välgörande, vilken sort det är spelar nog inte så stor roll så länge det är en naturlig skog. Tyvärr försvinner dessa i en ökande takt. Detta ser jag tydligt i Risveden, där kalhyggena ibland kommer oroväckande nära de förhållandevis små områden som är skyddade. Ha en trevlig fortsättning på helgen.
/Jukka
En spännande bild!
Tack Lasse!
/Jukka
samma här.. Jag kan nästa få abstinens om jag inte kommer ut i skog och mark. Därför är vintern och mörkret en bedrövlig tid, eftersom man knappast har den möjligheten när det är mörkt när man kommer hem. Det finns ju iofs. pannlampa men du förstår hur jag menar?
Varma Hälsningar
Niklas
Hej Niklas! Trevlig att höra av dig igen! Jag förstår precis hur du menar, det är alldeles för lite tid för skogsturer den här tiden på året. Ha det gott!
/Jukka
Tänk vad du får uppleva på alla dessa skogsturer. Tom fånga konstiga varelser på bild. Måste blivit rädd när denna uppenbarade sig
Ett självporträtt även det med Jukka touchen. Överraskande, mystiskt och subtilt… indrigienser för en spännande och lyckad bild… sett från mina ögon iaf
/Christer K
Hehe, ja man vet aldrig vad för figurer man träffar på i skogen. Den här skummisen hann jag i allafall få på på bild innan han dök in bakom granriset igen. Tack för dina rader Christer!
/Jukka
Hehe, riktigt bra! Jag ser han tydligt, gröna ögon och en undrande min! Visste du att han fanns där innan du tryckte iväg skottet?
Varma Hälsningar
Niklas